Vad hände med CrossTalk? + 10 bästa artiklarna
År 1987 etablerade det amerikanska flygvapnet Software Technology Support Center (STSC). Dess uppdrag var att ”hjälpa organisationer att identifiera, utvärdera och införa teknik som förbättrar programvaruprodukters kvalitet, produktionseffektivitet och förutsägbarhet” (Källa). För att uppnå detta mål grundade STSC en onlinepublikation kallad CrossTalk: The Journal of Defensive Software Engineering, som publicerades på organisationens webbplats (Stsc.hill.af.mil) från 1996 till 2016.
Senare skapade STSC webbplatsen Crosstalkonline.org, där CrossTalk fortsatte att publiceras. Sedan 2017 har webbplatsen dock inte varit tillgänglig.
Vad kan ha hänt med den? Vi försöker ta reda på det genom att utforska publikationens historia. Därefter avslutar vi artikeln med att titta på de 10 viktigaste artiklarna som den publicerade.
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
CrossTalks historia
CrossTalk började publiceras 1988 för att främja metoder som säkerställer utvecklingen av programvara av hög kvalitet. Enligt STSC var publikationens mål att ”förbättra tillförlitligheten, underhållbarheten och reaktionsförmågan hos vår krigföringsförmåga samt att instruera, informera och utbilda läsare om aktuella policybeslut och ny programvaruteknik” (Källa).
Under ledning av Reuel Alder (utgivare), Tracy Stauder (ansvarig redaktör) och Sandi Gaskin (chefredaktör) växte CrossTalk från omkring 200 prenumeranter till 29 000 (Källa).
Stsc.hill.af.mil, webbplatsen där CrossTalk först publicerades, etablerades i december 1996. Tidigare volymer finns här.
Stsc.hill.af.mil innehöll ett prenumerationsformulär, riktlinjer för blivande skribenter och meddelanden om teman. Där fanns också en sida med kontaktuppgifter till publikationens heltidsanställda.
CrossTalk skulle ligga kvar på STSC:s webbplats fram till november 2010, då den flyttade till sin egen webbplats: Crosstalkonline.org. Det senaste numret av CrossTalk som finns bevarat på internet är från augusti 2017.
Det finns mycket lite information om vad som hände med webbplatsen och publikationen efter augusti 2017.
De 10 viktigaste artiklarna som publicerats av CrossTalk
Till minne av CrossTalk identifierade vi 10 av de viktigaste artiklarna som publikationen gav ut under sin livstid.
För att identifiera dessa artiklar fokuserade vi på antalet länkar som varje artikel fick från webbansvariga och redaktörer. Artiklar som får fler länkar (citeringar) är sannolikt viktigare än artiklar som får färre länkar.
1. Utbildning i datavetenskap: Var finns morgondagens programvaruingenjörer?
Akademikerna Robert Dewar och Edmond Schonberg, som då båda var professorer i datavetenskap vid New York University, använder den här artikeln för att hävda att utbildningen i datavetenskap (år 2008) försummade nödvändiga färdigheter.
Författarna skyller situationen på det allmänna införandet av ”Java som första programmeringsspråk”. De sammanfattade de färdigheter som de anser måste ingå i varje programvaruprofessionells grundkompetens: programmeringsspråk, verktyg för testhantering för att bygga storskaliga och tillförlitliga program samt metoder för formella bevis (källa).
2. Skalning av agil utveckling: Storskalig produktutveckling på flera platser med storskalig Scrum
Konsulterna Craig Larman och Bas Vodde använde denna artikel, skriven 2013, för att sammanfatta innehållet i sin bokserie i två volymer om agil utveckling i mycket stor skala. De beskrev hur de har arbetat med kunder för att införa två storskaliga Scrum-ramverk i stora globala grupper. Exempel på företag de arbetade med är Bank of America och Erickson, leverantören av telekommunikationsinfrastrukturutrustning.
Larman och Vodde rapporterar att deras erfarenheter ledde till att de publicerade två volymer. Volym 1 är Tänkande och organisatoriska verktyg för storskalig Scrum. Den fokuserar på ledarskap och organisationsdesign. Den andra volymen är Metoder för att skala Lean & Agile-utveckling: storskalig produktutveckling på flera platser och offshore med storskalig Scrum. Den ger praktiska förslag på skalning under olika omständigheter.
3. Att använda både inkrementell och iterativ utveckling
Författaren till denna artikel från 2008, dr Alistair Cockburn (som av CrossTalk beskrivs som expert på objektorienterad (OO) design, metoder för programvaruutveckling, användningsfall och projektledning), fokuserar på inkrementell utveckling och iterativ utveckling inom programvaruområdet.
Dr Cockburn identifierar utmaningar som team möter när de hanterar inkrementell utveckling och iterativ utveckling: att försöka hantera dem på samma sätt eller att tro att den ena inte bör användas när den andra används. Han avslutar med att sammanfatta sina idéer: "Ordet inkrement betyder att lägga till; ordet iterera betyder att göra om” (Källa).
4. SmartCam3D ger nya nivåer av situationsmedvetenhet
I denna text från 2005 fokuserar Janis White (statistisk konsult), Frank Delgado (som arbetade för NASA) och Mike Abernathy (programvaruspecialist) på SmartCam3D (SC3D). Detta är ett ”hybridbaserat syntetiskt visionssystem som kombinerar information från direkta sensorer med data från ett syntetiskt visionssystem för att skapa ett virtuellt cockpitfönster.”
Författarna presenterar det hybridbaserade syntetiska visionssystemet (HSVS). Detta är ett system som de beskriver som en kombination av ”direkta sensordata med information från ett syntetiskt visionssystem (SVS) för att skapa informationsrika bilder i realtid.” De avslutar med att säga att SC3D var det första HSVS-systemet i realtid, vilket antyder att ”denna programvara kommer att rädda liv” (Källa).
5. CMMI stöder processförbättring i hela verksamheten
Överstelöjtnant Joe Jarzombek, som då arbetade som chef vid Earth Science Information Partners (ESIP), en gemenskap som arbetar för att göra vetenskapliga data mer tillgängliga, använde denna text för att introducera idén om förmågemognadsmodeller (CMMs). Detta syftar på uppsättningar av modeller som behandlar organisatoriska processer och kompetenser över flera disciplingränser.
Jarzombek introducerar idén om CMMI-team, vilket betecknar en "samarbetsinsats för att integrera CMMs." Sådana enheter skulle enligt honom skapa en uppsättning integrerade produkter som stöder process- och produktförbättring inom programvaruutveckling (Källa).
6. Varför stora programvaruprojekt misslyckas: de 12 nyckelfrågorna
I denna artikel från 2005, som producerades av Watts S. Humphrey vid Software Engineering Institute (SEISM) vid Carnegie Mellon University, ligger fokus på de 12 kritiska frågorna om varför stora programvaruprojekt misslyckas.
För Humphrey kommer svaren på frågorna han ställer i artikeln att hjälpa programvaruutvecklare att förbättra sina projekt. Han anser att huvudproblemen hänger samman med orsakerna till att det ofta är svårt att hantera stora programvaruprojekt, vilken typ av ledningssystem som krävs och vad som behöver göras när dessa system implementeras (Källa).
7. Att avmystifiera molnbaserad databehandling
Med utgångspunkt i den utveckling som ägde rum inom programvaruutveckling 2011 fokuserar Qusay F. Hassan vid institutionen för datorer och informationsteknik vid Egyptens Mansoura-universitet på molnbaserad databehandling.
I artikeln försöker han hantera idén att termen ”molnbaserad databehandling” ofta missbrukas av människor när de syftar på sådant som kanske inte hör samman med dess faktiska definition och omfattning. Handlar det bara om webbhotell? frågar han. Därefter går han vidare med att definiera flera begrepp, såsom webbhotell, applikationstjänsteleverantör (ASP), volontärbaserad databehandling och fildelning online, bland många andra (Källa).
8. Korrekthet genom konstruktion: Ett manifest för programvara med hög integritet
”Programvarusystem med hög integritet är ofta så stora att konventionella utvecklingsprocesser inte ens kommer i närheten av att uppnå acceptabla felfrekvenser”, säger Martin Croxford och dr Roderick Chapman i början av denna text. När de två författarna skrev texten arbetade de för Praxis High Integrity Systems, ett brittiskt företag inom systemteknik som specialiserar sig på verksamhetskritiska system (Källa).
I denna artikel från 2005 lovar skribenterna att presentera en metod som kostnadseffektivt har producerat ”programvara med mycket låga felfrekvenser”. Metoden de skriver om är Korrekthet genom konstruktion (CbyC). Detta är en metod för programvaruutveckling som anpassar sig väl till förändringar under hela sin livstid och vars felfrekvenser var lägre än de dåvarande kommersiella metoderna (Källa).
9. Designbrister i webbläsares användargränssnitt: Att utnyttja användarnas okunskap
Denna artikel skrevs av Aditya Sood, då doktorand vid Michigan State University, och Richard Enbody, docent vid institutionen för datavetenskap och teknik, även han vid Michigan State University, 2011. I artikelns sammanfattning konstaterar författarna att ”designbrister i webbläsare utgör allvarliga hot mot användarnas säkerhet, integritet och skydd”.
Texten fokuserar på designbrister i det grafiska användargränssnittet (GUI)
i webbläsarkomponenter. Författarna menar att detta är de brister som bedragare utnyttjar när de lurar användare att göra sådant som äventyrar deras säkerhet (Källa).
10. Geriatriska problem med åldrande programvara
Capers Jones, som då arbetade med forskning om programvaruproduktivitet, fokuserar på problem kopplade till åldrande programvara inom näringslivet och den offentliga sektorn. I denna text från 2007 rapporterar Jones att det då inte var förvånande att hitta organisationer som använde programvara som var mer än 10 år gammal, med applikationer som var så gamla som 25 år.
Jones tar också upp konsekvenserna av åldrande programvara och påpekar att det blir svårt att underhålla sådan programvara eftersom uppdateringar ofta förstör applikationernas ursprungliga struktur. Detta ökar entropin (bristen på förutsägbarhet och ordning). Han konstaterar att ett problem som kallas felinjektion leder till att ”nya fel oavsiktligt introduceras som en biprodukt av att tidigare fel åtgärdas” när programvara åldras (Källa).
